En annorlunda verklighet

En del människor är fullkomligt från vettet. Och de människorna bor 24/7 på Facebook. De skickar förfrågningar om jag vill bli vampyr, ninja, pirat eller zombie, om jag vill veta vad mitt stripparnamn skulle vara (som om jag inte redan vet det) och hundra miljarder andra grejer. Hela tiden. Det kommer aldrig ta slut. Varför, milda matilda, skulle jag vilja gå med i "zombiesarna"? Det är ju på alla sätt helt idiotiskt. Den som inte fattar det måste ju bli omhändertagen och undersökt i enlighet med någon sorts ny anti-fårskallelag. Annars är det ju stor risk att mänskligheten snart går under.

För 4 år sedan när jag var student så fick jag för mig att under Ramadan spara pengar. Jag tänkte att om miljontals människor fastar så kan väl fan jag också göra det, och samtidigt spara lite pengar. Jag käkade ingenting förrän solen skymde, och inte ens då åt jag speciellt mycket. Det var väldigt ekonomiskt.

En annan gång, också utblottad student, började jag fundera på alla fattiga ryssar jag läst om i otaliga romaner. Så jag käkade kålsoppa i en vecka.

En tredje gång kokade jag soppa på en spik...

Nu, när jag inte är student längre utan har fast jobb ska jag lägga mig i soffan med en påse chips.

Jag har alltid trott att det var indianerna som var bäst på att smyga. Med sina mockasiner och så. Idag blev jag bevisad motsatsen.

Lite halvt bakis från öl och konsert kvällen innan gick jag i förmiddags på konsum för att köpa cola. När jag började komma fram till ingången såg jag en gammal gubbe med rullator som närmade sig skjutdörrarna väldigt långsamt. Så långsamt att sensorerna inte märkte av honom. Detta resulterade såklart i att dörrarna inte öppnades och han blev stående mitt framför skjutdörrarna. Tillsynes ganska konfunderad.

Sen kom jag och viftade med händerna så att dörrarna öppnades och rullatorgubben kom loss.