mdj ilqqv l glxx dqvlnxh
En del bloggar om mode, vissa om barnen, andra om sitt sexliv.
Jag måste faktiskt erkänna att jag är väldigt sugen på att göra det jag med. Fast fake. Jag vet inte var det kommer ifrån men jag har en förkärlek att göra saker och ting "luddiga". Så att man inte riktigt ser sanning förrän man ägnar den uppmärksamhet. Oftast är jag så klart väldigt uppenbar... andra gånger inte.
När jag var yngre brukade jag till och med smyga in hemliga meddelanden, chiffer, i brev, presenter och andra grejer. Men det är ju så klart aldrig någon som tänker på att leta efter sånt... (tråkiga människor). Och ifall ingen lägger märke till det så orkar så klart inte jag lägga någon energi på det.
Skulle det inte bli lite roligare med mer att klura ut, lite mer krydda i denna soppa vi kallar värld? Vi får ju för fan allt serverat. Till och med vad vi skall tycka och tänka.
Och jag menar naturligtvis inte att du skall gömma skorna för din sambo innan ni skall ut och promenera. That's just fucked up.
Det skulle vara jävligt härligt och befriande om den där tjejen det står om i aftonbladet idag. Hon som blir mobbad för sin blogg. "glamourprinsessan" Om Hon egentligen var en Han med stor ölmage, mjukisbyxor och flint. Ja, ungefär som ölmagen några inlägg ner.
Jag älskar människor som bryter fördomar och överraskar. Och på något sätt är det alltid det jag förväntar mig... att det finns något mer, som man inte ser. Och det är det som intresserar mig.
jag finns i ditt ansikte
ezf kcmddz ym kz nzjcdaäzf cmffu kz eaä?
yzlvzjgjhrömjmhhzfvujymsj
ngjkmeytgögyoåktävvkthgyrzk
erjäotåkjkå
ngytumgrjyomävvkthgygåsom
pgmöorrökyqgävvkthgylfyjkåeyjkthezåglfyåeiqtotmkt
Jag pratade med en vän om något liknade häromdagen. Vi diskuterade omkring vad som gör att man gillar en människa, om det där svårfångade som ligger bortanför ett tilltalande yttre, intressen, hur en kropp rör sig, hur väl valda orden är.
Och jag försökte förklara att jag blir nyfiken på och intresserad av människor som har passioner. Det här är svårt att beskriva för det rör sig inte bara om att det är spännande om en person har en passion för film, mat, böcker, skogen, resor - utan det är något mycket mindre än kategorierna. Det handlar om en liten estetisk dimension, en njutningspunkt kopplat till en specifik företeelse. Och den lilla dimensionen behöver inte ligga inom mina intresseområden - utan det är själva passionen, hängivenheten som tilltalar mig.
Skiljetecken, vägskyltar, taktbyten, geometriska figurer - det är svårt att ge exakta exempel. Men jag märker när passionen finns där.
Blir du intresserad av själva passionen, eller är det mer en nödvändighet för att du ska tycka om någon? Utöver andra aspekter.
Hur märker du passionen, eller vad vi nu skall kalla det? Jag tycker det är väldigt svårt, de flesta gömmer nästan undan sina passioner. Som att det skulle vara något fult. Och de kommer först fram när man känner personen.
Både ja och nej. Jag är alltid intresserad av passioner. Men det är inte en nödvändighet att den finns, snarare en ovanlighet. Passionspersonerna är svåra att hitta och det finns ju andra människor som är lätta att tycka om även om de saknar passioner.
Oftast kikar passionerna fram när personerna hamnar i de sammanhang som passionen hör hemma. Ibland dröjer det, ibland råkar de avslöja sig tidigt.
Men tycker inte du att det kan vara så, att man kan märka på en människa om den har något riktigt delikat - utan att veta precis vad det är?
Jag är inte riktigt säker på att jag förstår vad du menar. Passion, som i något man älskar eller något man är besatt av? Jag tycker det finns många som är passionerade när det gäller musik, mat, dryck, droger... osv. Fast kanske mer som ett starkt intresse, en kärlek.
Jo jag brukar märka när personer har något jag tycker är delikat. Men för mig är det då oftast ett synsätt som den personen har. En syn på saker och ting som skiljer sig från andra människors syn. Om två människor kollar på samma gråa betonghus ser kanske den ena människan ett kallt och tråkigt hus, och inget mer. Medan den andra ser spännande detaljer och in genom väggarna till de som bor där, och deras liv (åtminstone i fantasin).
pgmeyotåkotårkzzkygjgöjkåävvkthgyg
ulqtlukörhuårlseälzkpnsözhåhaklä
pishukteåälthuårzhxh
Ord. Återigen ord. "Besatt" låter så negativt, men det är nog en blandning av starkt intresse och besatthet jag menar. Och som jag skrev tidigare så handlar det för mig om något mer specifikt än att ha ett starkt intresse för till exempel musik eller mat - som att tycka om något (en företeelse, en kombination, en detalj) och njuta nästan sjukligt mycket. Jag blottlägger mig nu; jag älskar semikolon. När jag hittar folk som kan använda semikolon korrekt så får jag hög puls. Och jag vet ärligt talat inte vad som skulle hända om jag träffade någon med en passion för semikolon. Bröllop?
Egentligen ligger det hela inte så fjärran från det du beskriver. Jag gillar människor som har ett öppet sinne, som har fantasi och har känsla för detaljer. Och det är ju precis en sådan sak som avgör huruvida man fastnar för en blogg eller inte. Använder personen utrymmet bara för att det finns där - eller har den något att säga?
Your site and you will reach the big successes, thank, it was interesting.