My name is Bo.
(Fortsättning på inlägget nedanför)
Jim var 24 år och jobbade som truckförare på ett takplåtslager i Kil. Han var inne i Karlstad för att handla kläder med sin tjej. Han hade varit på Dressman när han fick höra talas om tävlingen. Men nu var han här (mot flickvännens inrådan), och jag måste erkänna att han såg väldigt fokuserad ut. Han svarade snabbt på mina frågor och jag kunde riktigt se hur det vattnades i hans munnen.
Ankie och Ylva var kompisar. De studerade på universitetet och bodde båda två i samma korridor. De mumlade nåt om att de aldrig bangar för galna upptåg. Perfekt, tänkte jag. Men någon verklig vinstchans jämfört med Jim trodde jag inte att de hade.
Bo. Ja, tro det eller ej. Men det var Bo Lundgren som satt där på en stol och ville vara med. Fd. moderatledaren alltså. Han hade gått upp avsevärt i vikt och bytt stil helt och hållet så jag kände först inte igen honom.
Öyvind hade permission från en psykavdelning i Örebro. Två vårdare följde honom diskret i bakgrunden. Han påstod att han egentligen var Ronald McDonald och kunde trolla fram hamburgare från sina öron. Han var väldigt ivrig att vara med och jag begrep att det skulle bli kaos om jag nekade honom.
George, Ulla och Knut var syskon. De hade just kommit från en bowlingmatch i Korpserien. Jag insåg ganska snabbt att de var de mest tävlingsinriktade personer jag någonsin stött på. De satt redan och käkade fiskburgare för att provocera sina motståndare. Fula i munnen var de också. Men det tillförde en hel del till stämningen så jag lät dem hållas.
Jag satte dem på rad framför ett bord fyllt med fiskburgare. Jag placerade ut ganska många glas med dricka också, så att de skulle ha något att skölja ned burgarna med. Jag hade utsett 5 domare för att hålla koll på räkningen och jag kollade så att de var redo.
Jag vred timern till 20 minuter och skrek samtidigt ut att tävlingen kunde börja.
Det blev nästan omedelbart kaos. Syskonen G.U.K. började med att hälla sprite på Ankie och Ylva i vad som verkade vara en avledande manöver. Ankie och Ylva svarade med borra upp två fiskburgare i ansiktet på George. Öyvind satt och viftade med händerna på sina öron som att han väntade på att några burgare skulle komma ut. De enda som som höll sig i skinnet var Bo och Jim. De hade redan fått i sig fler fiskburgare än de andra. Syskonen vara inte sena på att uppmärksamma detta och "offrade" Ulla som ställde sig framför Bo och Jim och började åma sig i någon form av dans. Hon hoppade runt 180 grader och böjde sig ned mot golvet och kikade finurligt mot jim mellan sina ben. Man kunde riktigt se gulpet i Jims hals när Ullas vänstra öga blinkade mot honom. Att gulpa med munnen full av fiskburgare visade sig dock var allt annat än bra. Öyivinds vårdare lämnade nu bakgrunden och sprang fram till Jim och gav honom heimlich manöver. Medan Jim stod på alla fyra och flämtade så hade 20 minuter gått och den som stod som vinnare var överraskande nog Bo. Syskonen var jävligt förbannade och gick bärsärk i bollhavet. Ankie och Ylva hade redan ett gäng av beundrare runt omkring sig. Mest småkillar som beundrade vad man skulle kunna beskriva som Wet Winter jacket. Öyvind hade redan försvunnit med sina vårdare, det enda som fanns kvar var en röd clownsko.
Jag gav Bo en Cigarr och skakande hans hand. Även om jag aldrig gillat honom så beundrade jag hans nya stil.
Thank you for the informative website